Måltid Sverige Logotype
MaltidSverige_kikare_ 800x600px

Sommarhälsning!

Nu går vi snart på sommarlov, men innan dess ett fullmatat Nyhetsbrev från oss som bjuder till fördjupad läsning i hängmattan via länkarna i nyhetsinslagen eller vår hemsida. Vi har haft en intensiv vår med flera utbildningar och nätverksträffar. Otroligt givande och intressant – inte minst för att ni deltar med goda exempel, byter erfarenheter och bidrar till aktiva diskussioner. Nu laddar vi batterierna för hösten och ser fram emot fortsatt samverkan och att höja kompetensen inom offentlig måltid. Hör gärna av er till oss med tips och förslag på innehåll eller experter och forskare ni vill höra mer av. Efterhand som höstens planerade program blir klart lägger vi ut information på vår hemsida.

Vårens nätverksträff i april -
Integrerade måltider i förskola och skola

Vilken grönsak skulle du vara, och varför? Det fick alla deltagare samt föreläsare svara på inför denna dag om integrerade måltider i förskola och skola som en uppskattad liten uppvärmning. En välbesökt digital nätverksträff där vi fick lyssna till intressanta föreläsare, ta del av goda exempel och diskutera i grupper. Läs en sammanfattning av dagen här.

Höstens nätverksträff i oktober -
Integrerade måltider i omsorg och på sjukhus

Dagen är under planering och håll utkik på vår hemsida för program och inbjudan.

Save the date 7 september –
Dialogmöte kring de ökade livsmedelspriserna –
Hur gör vi nu?

Måltid Sverige och Skolmatsakademin planerar ett digitalt dialogmöte för våra medlemmar den 7 september. Temat är de ökade livsmedelspriserna – Hur gör vi nu? Mötet blir en dialog mellan er i mindre grupper varvat med goda exempel från kommuner som berättar om HUR man kan tänka kring menyskrivning, tillagningsmetoder och hur man tar kontakt med lokalpolitiker kopplat till de ökade priserna. Vi kommer även få höra Länsstyrelsen och Upphandlingsmyndigheten berätta om DIS - dynamiskt inköpssystem som ska hjälpa lokala leverantörer att komma in i offentliga kök. Välkomna till ett möte fyllt av erfarenhetsutbyte mellan er kommuner och regioner! Anmälan öppnas inom kort..

När: Den 7 september 13.30 - 15.30

Tips! För dig som vill förkovra dig innan dess rekommenderar vi er att besöka Ekonomibloggen där Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, skriver om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

Programlagdutbildning 13 september -
Måltidspersonal inom vård och omsorg

Den 13 september kommer Maria Biörklund Helgesson och Lars Eriksson, Örebro universitet ge en gemensam föreläsning om den viktiga måltiden i vård och omsorg. Fokus är den sjuka, äldre på sjukhus eller i särskilt boende. Utbildningen tar upp fysiologiska förändringar vid hög ålder och sjukdom, nutritionsbehov, men även hur måltiden skall göras trivsam så att aptiten stimuleras och den viktiga maten äts upp. Hur kan man arbeta med rummet, mötet och servicen. Utbildningen vänder sig till måltidspersonal, servicepersonal och vård/omsorgspersonal som har ansvar för de sista viktiga metrarna fram till matgästen/patienten.


Future kitchen

MaltidSverige_future kitchen_ 800x600px

Offentliga måltidsverksamheter och sjukhusmåltider i Västra Götalandsregionen - Se hit & haka på?

Vårt VGR-finansierade kompetensförsörjningsprojekt började 2019, men har vilat under pandemin. Till hösten startar vi upp igen och vill ha fler måltidsverksamheter med i projektet. Ta chansen att med Future Kitchen-modellen och projektledning av oss få hjälp att strukturerat arbeta med er långsiktiga kompetensförsörjning.

Med en snabbt ökande befolkningsmängd och en växande måltidsbransch höjs också behovet av personal och kompetens i den offentliga måltidsverksamheten. Dock är det väldigt få som söker sig till kockyrket, och kommuner och landsting står idag inför en situation där man behöver hitta nya och alternativa rekryterings- och kompetensförsörjningsalternativ för att locka framtidens arbetskraft till våra offentliga kök.

Future Kitchen är ett samverkansprojekt finansierat av Västra Götalandsregionen, och syftar till vägledning till arbete och utbildning inom offentliga måltider. Deltagarna i projektet är individer som står långt ifrån arbetsmarknaden av olika anledningar. Genom praktik i offentliga kök med stöd av en utbildad handledare och i vissa fall kombinerat med språkträning, får deltagarna goda möjligheter till en bra och givande praktikperiod. Måltidsverksamheterna får i sin tur visa upp sin verksamhet för potentiell framtida arbetskraft och det blir även ett värdefullt utbyte i form av ökad kunskap, förmåga och beredskap för att kunna servera måltider till människor med olika bakgrund och behov i sina verksamheter framöver.

Skola/förskola

MaltidSverige_beredskap_ 800x600px

Beredskapshandbok för offentliga måltider

Som många av er redan känner till arbetar Livsmedelsverket med att ta fram en handbok som ska underlätta framtagandet av beredskapsplaner för måltider inom skola, vård och omsorg. I och med Coronapandemin och pågående krig i Europa har många måltidsverksamheter hört av sig till Livsmedelsverket och undrat när handboken släpps. Därför har Livsmedelverket publicerat det utkast av handboken som var ute på samråd i slutet av år 2021 och som därefter justerats något.

Handboken vänder sig primärt till chefer för måltidsorganisationen och ska ge vägledning och praktiskt stöd för framtagande av egna beredskapsplaner. Målet är att handboken ytterligare öka beredskapen i måltidsorganisationerna samt att fler kommuner och regioner har en beredskapsplan för måltidsverksamheten. Vill du ta del av utkastet så finns den tillgänglig på Livsmedelsverkets hemsida. På sidan hittar du även flera exempel på hur kommuner och regioner redan valt att arbeta med krisberedskap.
some-peprapporten-2022-800x600-08

Pep-rapporten 2022 – Tydligt samband mellan stillasittande och psykisk ohälsa

Varje år ger Generation Pep ut Pep-rapporten där över över 8000 barn i åldern 4-17 år har fått svara på frågor om sina levnadsvanor. I pressmeddelandet gällande Pep-rapporten 2022, som publicerades i april, framgår att den pågående coronapandemin har påverkat barn och ungas mående negativt. Rapporten visar också att ”livsstilspandemin”  – där vi under lång tid blivit allt mer inaktiva och äter för lite av det kroppen behöver – inte tenderar att avstanna. 

- Det vi ser är en livsstilspandemi som riskerar att få långsiktiga konsekvenser för hela samhället. Trots det är insatserna för få och frågan har fått för lite uppmärksamhet. Den negativa utvecklingen av våra levnadsvanor skördar redan många liv och kommer vara oerhört kostsamt för samhället om vi inte sätter in kraftfulla åtgärder nu. En hel generations välmående står på spel, och nu är det dags att agera, säger Carolina Klüft verksamhetschef på Generation Pep. 

Pep-rapporten 2022 visar att psykisk ohälsa verkar vara vanligare för barn som rör på sig mindre, har mer stillasittande skärmtid, som i lägre utsträckning äter enligt kostråden och är barn och unga i familjer med lägre socioekonomisk status. Nedan listar vi några av de höjdpunkter från rapporten som finns listade i pressmeddelandet:
  • Barn och ungdomar som rör på sig regelbundet upplever mindre psykisk ohälsa, medan barn och ungdomar som har längre tid stillasittande framför en skärm upplever mer psykisk ohälsa.
  • 2 av 10 barn och ungdomar når rekommendationen kring fysisk aktivitet. Redan från fyra års ålder syns en skillnad mellan könen där en större andel av flickorna inte når rekommendationen jämfört med pojkarna.
  • Barn och ungdomar äter i genomsnitt bara hälften av den rekommenderade mängden frukt och grönsaker per dag.
  • Bara fyra procent av barn och ungdomar både rör på sig enligt rekommendationen och äter enligt kostråden kopplat till frukt och grönsaker samt fisk.
Bakom undersökningen står Generation Pep och Pep-rapporten 2022 genomförs med stöd av Hjärt-Lungfonden. SOM-institutet vid Göteborgs Universitet har genomfört undersökningen.
MaltidSverige_lunch_ 800x600px

Ny artikel visar den långsiktiga effekten av att införa gratis skolluncher

I en nyligen publicerad artikel (Lundborg, Root et al, 2022) studerades den långsiktiga effekten av att införa gratis skolluncher till alla elever i svenska grundskolor mellan 1959 och 1969. Resultaten visade att skollunchprogrammet genererade betydande långsiktiga fördelar som högre livsinkomst.

Effekten var störst för de barn som fått skollunch från tidig ålder och som kom från fattiga förhållanden. En effekt som troligtvis beror på att fria måltider utjämnad socioekonomiska skillnader och påverkade såväl hälsa som utbildningsnivå i positiv riktning.

- Vår studie visar att övergripande insatser som ger barn och unga i skolåldern näringsrika måltider kan ses som en långsiktig investering. Med andra ord: att gemensamt se till att barn äter bra, lönar sig även längre fram i livet vad gäller hälsa, utbildning och inkomster, säger en av författarna, Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi på Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet i en intervju med Lunds universitet.

Vård/Omsorg

MaltidSverige_aldre_ 800x600px

Ny avhandling om patienters, anhörigas och sjuksköterskor upplevelse av måltidssituationen inom palliativ vård

Viktoria Wallin vid Marie Cederschiöld högskola har i sin avhandling (april 2022) studerat patienters, anhörigas och sjuksköterskor upplevelse av måltidssituationen inom palliativ vård. Resultaten från de fem studierna visar bland annat att patienterna kämpade med måltiderna och kände stress över att äta och att sjuksköterskor upplever utmanande situationer och etiska dilemman när det gäller mat och näringsintag inom palliativ vård.

I sin sammanfattning skriver Viktoria Wallin att ”sjuksköterskor är väl förbereda för att möta fysiska besvär och ge praktisk assistans, men mindre förberedda för existentiella, psykologiska och sociala frågor i relation till de ätsvårigheter som upplevdes.” En av slutsatserna i avhandlingen är sjuksköterskor behöver öka sin kunskap i att kommunicera om mat och måltider inom palliativ vård för att främja välbefinnande. Ta del av hela avhandlingen genom att klicka på knappen nedan.
MaltidSverige_nollvision_ 800x600px

Nollvisionen för undernäring hos äldre

Nollvisionen för undernäring hos äldre är ett initiativ där privata företag, akademi, myndigheter, kommuner och ideella organisationer arbetar tillsammans för att åstadkomma en systemförändring som ska få bort undernäringen hos äldre.

Nollvisionen arbetar utifrån fem identifierade delmål:
  • Identifiering: Ökat samhällets förmåga att identifiera äldre som riskerar att bli undernärda
  • Tillgång: Öka äldres tillgång till anpassade livsmedel och måltidtidstjänster
  • Ensamhet: Minska ofrivillig upplevd ensamhet kopplat till mat och måltider
  • Kunskap: Öka kunskapen i samhället om värdet av näringsrika och trivsamma måltider för ett friskt åldrande
  • Beslutsunderlag: Visa nyttan av förebyggande åtgärder mot undernäring.
Satsningen leds av Livsmedelsakademin och finansieras av Vinnova. Måltid Sveriges Maria Biörklund Helgesson har arbetat i projektet sedan 2019 och från 1 maj är RISE också ingående partner i innovationsmiljön.

Alla Offentliga Måltider

MaltidSverige_matavfall_ 800x600px

Ny rapport om matsvinnet från Naturvårdsverket visar att över en miljon ton livsmedel slängdes i Sverige 2020

Naturvårdsverkets senaste undersökning som publicerades om matavfall i slutet av maj 2022 visar att det fortfarande slängs för mycket mat. Över en miljon ton livsmedelsavfall slängs årligen i stället för att hamna i våra magar. Samtidigt visar undersökningen en trend mot minskade mängder i hushållen som också står för den största andelen.

- Minskade mängder livsmedelsavfall i hushållen indikerar att satsningar för att öka medvetenheten kring minskat matsvinn har haft avsedd effekt och att mindre mat faktisk slängs i hushållen, säger Christina Anderzén på Miljö- och avfallsanalysenheten.

Vad gäller området ”Offentlig måltid” inryms all mat som tillagas och serveras i till exempel på sjukhus, förskolor och skolor. Från och med 2020 används verksamheternas egen uppföljning med mätning i kök och matsal som underlag för statistiken vilket bedöms vara en säkrare metod än den som använts tidigare. Dock har metodbytet har försvårat jämförelser med tidigare år och kan förklara att mindre mängder uppmätts 2020 går att läsa i undersökningen.

Undersökningen tar upp livsmedelsavfall från hushåll, offentliga måltider, restauranger, livsmedelsbutiker, livsmedelsindustrin samt jordbruk och fiske. Du hittar den på Naturvårdsverkets hemsida och där kan du också läsa mer om de etappmål som är satta av regeringen för att minska matsvinnet.
MaltidSverige_gronsaker_ 800x600px

Revitaliseringen av det nordiska köksmanifestet

Under 2022 anordnas ett antal dialogtillfällen av Ny Nordiska Mat-programmet, Nordiska ministerrådet samt partners och tvärsektoriella nätverk inom främjande av matkultur. Dialogerna utgår från det nordiska köksmanifestet som gemensam värdegrund och ordnas som en del av revitaliseringen av det nordiska köksmanifestet, med mål om att utforska nya dialoger om matkultur och livsmedelssystem ur olika hållbarhetsperspektiv i de nordiska länderna.

Maria Biörklund Helgesson deltog i maj i en dialog om hur vi ökar attraktionskraften för mat- och restaurangbranschen som hållbar framtidsbransch, med fokus på utbildning, kompetensförsörjning och arbetsliv. Nyckelaktörer och deltagare var är kockar/ansvariga från Sveriges högst rankade restauranger, livsmedelsföretag, branschorganisationer, universitet och primärproducenter med flera. Utmaningarna är många, men också möjligheterna, att den finns ett stort engagemang och samsyn och en vilja att förändra. Den offentliga måltiden lyftes fram som en betydelsefull arena för att mötas och påverka med stor effekt. En idé som kom upp var att skapa en nationell vecka där Nordens bästa kockar och producenter gick ut i de offentliga köken för att höja attraktionen för yrket, inspirera och ömsesidigt utbyte. Kanske något för Måltid Sverige att hålla i taktpinnen för?

Forskning / Rapporter

MaltidSverige_footprint_ 800x600px

Save the date för Forskningsforum den 23 november

Måltid Sverige följer forskningen som bedrivs runt om i landet på våra universitet, högskolor och institut, och varje år bjuder vi in till nytt aktuellt tema. Den 23 november är det dags igen och i vanlig ordning söker vi svaren på vad som händer inom forskningen och hur vi gör för att få vi i gång mer forskning och innovation kring offentliga måltider.

Inför årets forum planerar vi just nu aktuella teman för dagen och det kan bli allt från spännande målkonflikter kring proteinskiftet till blå och gröna proteiner till frågeställningar om vad forskningen säger om att byta ut animaliska proteiner till växtbaserade och hur vi behöver gå tillväga för att få in mer blå proteiner på den offentliga tallriken? Högt på listan finns även samhällsekonomisk forskning om betydelsen av skolmåltiden ur ett socioekonomiskt perspektiv.

Måltider som serveras i skola, vård och omsorg har en enorm potential att vara hälsofrämjande, motverka ojämlikhet i hälsa och kan bidra till förändring av attityder och beteenden mot hållbara och hälsosamma matvanor i samhället. Offentliga måltider bör därför tas tillvara på bästa sätt!
Forskningsforumet riktar sig till dig som är måltidschef, verksamhetsutvecklare, forskare, finansiär eller på andra sätt bidrar till utveckling inom offentliga måltider att ta del av det senaste och bidra med input till framtida forskningsbehov.

Senaste nytt från Måltid Sverige

Ha koll på alla aktiviteter riktade till offentliga måltider!

Måltid Sverige underlättar för dig att hålla koll på vad som händer inom branschen genom att samla olika aktörers relevanta mat- och måltidsarrangemang, dvs andras aktiviteter i ett kalendarium. Klicka på knappen nedan och tipsa oss gärna om kommande evenemang kring offentliga måltider! Mejla oss på maltidsverige@ri.se
Måltid Sverige Logotype
facebook instagram email 
En bild av ...